Läkepedagogiken på Mikaelgården

Det finns lika många svar som det finns frågeställare på vad lågaffektivt bemötande egentligen innebär i praktiken. Hur skapar man lågaffektivitet? Hur funkar det? Och vad är det som gör att det i många fall uppstått missuppfattningar om vad det betyder och hur (detta relativt nyuppfunna) begrepp från 1990-talet ska tolkas? 

För oss på Mikaelgården är det viktigt att vara tydliga med att lågaffektivt bemötande handlar om att respektera individens unika behov och resurser, och ta ett vuxet ansvar för att hantera situationen på mest inkännande och ångestreducerande sätt. Att eleven ska känna sig sedd och tillvaron begriplig. 

Det gör vi genom att vara aktivt närvarande, i vått och torrt. Att inte styra genom skam och skuld, vilket tyvärr ofta i vårt samhälle är sätt att kontrollera den andre, vare sig det är barn, ungdomar eller vuxna. Utan att med nyfiken ödmjukhet, struktur och värme skapa möjligheter till kontakt, något som för många av våra elever med neuropsykiatriska diagnoser (NPD) är lika skrämmande som lockande.  

Genom att den vuxne bjuder in och tar ansvar för situationen och dess möjligheter, ofta med en viss humor, skapas tryggheten som behövs för att nya modiga steg ska våga tas. Steg i riktningar som leder både djupare inåt i sig själv för läkning av gamla trauman, och möjliggör närhet med andra. En vandring framåt där det går att vända en identitet av misslyckanden till en upplevelse av att lyckas. Som skapar en känsla av meningsfullhet, sammanhang och hopp om ett gott liv. Gör om – gör rätt. Glaset är inte halvtomt utan halvfullt. I morgon är en annan dag… 

Så nej, för oss är inte lågaffektivt ett passivt lågenergi-tillstånd, det är snarare tvärtom. Att ett lågaffektivt bemötande handlar om att vara ytterst resurseffektiv, både med sin egen energi och elevens. Och i denna effektivitet ligger det ständig aktivitet, det sorts inkännande kreativa och aktiva förhållningssätt som spanar av var fallgroparna för den med NPF kan uppstå. Vilken skapar strukturer för inlärning och kommunikation utifrån elevens läge. Vi anstränger oss för att verkligen lära känna eleven – och även kunna bjuda in till ett personligt möte på hens villkor. Precis som den gamla soc-klassikern ”personligt men inte privat” klokt uttrycker.  

Så snarare än att ligga lågt och avvakta medan den vuxne av eleven uppfattas som otydligt passiv krävs motsatsen; att den vuxne ligger steget före. Här finns en stark meningsskapande effekt i att den vuxne på så sätt även lär känna sig själv, sina triggerpunkter och förmågor. En chans till ökad självinsikt samt livskvalité, för att kunna arbeta mest effektivt och slipa sig själv som verktyg. En öppen kultur av högt i tak mellan medarbetarna och proffsig handledning är givetvis av godo. På så sätt uppstår den koll på situationen som gör att hen lågaffektivt och övervägt, alltså inte omedvetet reaktivt, kan klara att spegla, möta och bemöta de starka känslor som kan uppstå hos alla oss människor, men särskilt för dem med NPD.  

‍

‍

Husen: Det finns sju hus Skogshuset, Lauerhuset, Tobiashuset, Enebacken och Örjanshuset Prachthuset och Solglimt som antingen lyder under LSS (Lagen om särskilt stöd) eller HVB (Hem för vård och boende) och vissa elever bor här med ett LVU (Lagen om vård av unga) medan andra är frivilligt placerade. Vardagen skiljer sig dock inte åt utan alla elever bor här, eller går enbart i skola, utifrån just era förutsättningar. Livet här ska kännas som ditt hem där du är omgiven av människor som du kan lita på, där du får god mat, umgås och pratar eller bara hänger tillsammans i soffan. Ibland hittar ni på någon aktivitet på Mikaelgården eller åker iväg på en kortare eller längre tur och ibland kanske du mest vill vara ifred.
Vi försöker alltid matcha eleverna så ni ska ha största möjliga utbyte av att bo tillsammans. Ibland innebär det att flera elever med liknande läge i livet av utmaningar och förmågor bor i samma hus. Eller så är det tvärtom elever med olika behov i olika åldrar som lever tillsammans. Det händer att personkemierna i ett hus kan göra underverk för att inspirera till den personliga utvecklingen, både för eleverna och medarbetarna. I de situationer när motsatsen skulle uppstå finns alltid möjlighet att byta hus, vilket ger en trygg flexibilitet för alla.

Medarbetare som jobbar här är ibland socionomer eller har gått en läkepedagogisk utbildning. Här arbetar även de som har förmågor, utan en utbildning, att inkännande med tydlighet och värme möta elevernas behov av struktur, skapande, kontinuitet, humor och respekt. Allt i samarbete med skolan och hälsoteamet, vårdnadshavare och socialförvaltning och utbildningsförvaltning. Den socialförvaltning som gett oss olika uppdrag och mål vilka vi noga dokumenterar och följer upp för önskvärd tydlighet och transparens. Till stöd finns handledning och vidareutbildningar. 

Många medarbetare trivs väldigt bra och stannar länge, det finns viktiga kulturbärare från olika perioder av Mikaelgårdens historia och samtidigt en öppenhet för att nya sådana tar plats.  

Arbetet går ut på att skapa en så trygg och inspirerande vardag som möjligt, att medarbetaren tar kontakt i den takt som ni elever själva har förmåga till, där det för vissa kan gå snabbt medan andra tar mycket lång tid på sig. För vissa händer det aldrig. Personkemier är lika viktiga här som överallt annars, samtidigt som det också ”sitter mycket i väggarna” att oavsett vem som arbetar finns en kontinuitet så vardagen kan ha sin trygga lunk. Uppdraget är att bidra till att ni elever upplever er sedda och respekterade, att medarbetaren har tålamodet och klokskapen att känna när det är läge att utmana er att ta nya modiga steg eller att avvakta. Att bidra till att ge er hopp om att ert liv visst kan vara givande och meningsfullt – oavsett vad ni bär med er i bagaget. Att få vara med på dessa livsresor är något som berikar medarbetarens egna liv kraftigt. Vare sig det är när tålamodet prövas rejält, eller när två blickar tillitsfullt möts där ni båda just valt att se varandra som en nära medmänniska.  

  En medarbetare beskriver arbetet så här: Det finns så olika sätt att känna sig nöjd efter ett arbetspass. Dels när man varit med och sett, och kanske själv bidragit till, att ett knepigt bråkigt läge mellan eleverna blivit löst. Så de kunnat gå vidare med mer hopp om tillvaron och lärt sig något viktigt om hur man hanterar konflikter. Och dels när det bara varit ett lugnt skönt vardagligt liv tillsammans. Ett pass utan strul där det mesta funkat och alla känt sig ok med dagen. Det sista är ju enklast för oss medarbetare, men sanningen är att de där riktigt knepiga lägena faktiskt ger väldigt mycket då de får mig att växa som människa. De prövar mitt tålamod och min förmåga till schysst gränssättning, herregud vad jag har utvecklats av att jobba här. Om jag jämför med när jag började för tre år sedan så har min förmåga till just tålamod verkligen vuxit, vilket gör även mitt privata liv mycket mer harmoniskt och givande. Skönt att slippa gå igång så ofta. Precis som det är för barnen och ungdomarna här.

‍

Mikaelgårdens skola är en grundskola och grundsärskola. Ett barn eller ungdom som placeras i Mikaelgårdens hvb- eller lss-hem har per automatik en plats i vår skola. Våra elever har oftast gjort sig flera erfarenheter både i skolan och utanför där misslyckanden haft stort fokus. Elever med olika diagnosbilder, problematisk skolfrånvaro, kort koncentrationsspann, svårt för att byta fokus utan förvarning, oro och ångest är vanliga beskrivningar som bas-skolor och kommuner ger, i kontakt med oss.  

Barn som är bosatta i Sverige har en rätt till utbildning. Skolor runt om i Sverige bär ett viktigt uppdrag i att möta varje elev där varje lärare ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. En del av de elever som skolorna har behöver mer stöd. Lärare, föräldrar och eleven själv har oftast under en lång tid uppmärksammat ett behov av stöd, prövat sig fram med extra anpassningar, genomfört pedagogiska utredningar och i bästa fall satt in särskilda anpassningar för att eleven ska få det stöd som deras speciella behov kräver. Ibland har det av olika anledningar inte fungerat.  I centrum står en elev där hen, trots alla strävanden av skolan, inte kunnat utveckla viljan att lära eller att känna tillit till den egna förmågan. Skolan har inte lyckats samverka för att skapa en plats för lärande och utveckling för eleven. Inte ännu lyckats med att samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande för eleven. I kommunernas uppdrag att anordna en likvärdig utbildning för sina elever söker man sig ibland, till oss på Mikaelgården. 

Vårt uppdrag är att tillsammans med hemkommunerna och elevens bas-skola, att skapa en likvärdig utbildning för de elever som exempelvis inte klarat av att ingå i större grupper, hålla fokus under hela lektioner, eller klarat av att lära sig känna igen och förhålla sig till de sociala koderna som finns med klasskamrater och där de särskilda anpassningarna inte har kunnat få den önskade effekten, på grund av olika anledningar och förutsättningar. 

Med fokus på att ”En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt... och att: Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet.  Så försöker vi på Mikaelgården i samråd med hem-kommuner och bas-skolor uppfylla det särskilda ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

På Mikaelgårdens skola strävar vi som alla andra skolor efter att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, samt att främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 

Skolan på Mikaelgården undervisar utifrån Lgr 11 för grundskolan och grundsärskolan och använder en Waldorfpedagogik, anpassad för elever i behov av extraordinära särskilda behov. Det är många olika delar som vi som skola ska förhålla oss till. Det är ett mycket viktigt och komplext uppdrag som vi har och tacksamt utvecklar oss i för att kunna möta varje elev efter bästa förmåga! 

Den anpassade waldorfpedagogiken, med en till en undervisning eller små grupper på 3-6 elever och flera vuxna, anpassar undervisningen och bygger tillitsfulla relationer med formativa bedömningar i fokus. Kunskapandet utgår från elevernas erfarenheter, frågeställningar och gemensamma upplevelser. Genom muntligt berättande, experiment av olika slag och gemensamma utflykter och upptäcktsfärder, förmedlar klassläraren kunskap och erfarenheter. Läraren anpassar, stödjer och ger både feed-back och feed-forward till eleven, på ett sätt som för arbetet framåt. Det relationella perspektivet är av stor vikt där elevens delaktighet är central. Varje lärare respekterar elevens bakgrund, kultur och lägger ett stort fokus vid att lyssna till elevernas tankar och behov, visar empati och ger uppmärksamhet. Med små grupper eller en till en undervisning kan vi på Mikaelgården bygga upp ett tillitsfullt lärandeklimat för eleverna och har möjlighet att ha en tydlighet i undervisningen som är anpassad efter elevens förmåga.  

Vi strävar ständigt efter att ha en skola där alla ges möjlighet att lyckas efter sin bästa förmåga och uppleva känslan av att “jag kan”. Vår uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Var och en som verkar inom Mikaelgårdens skola ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Genom att vi återkommande har uppföljningsmöten med berörda förvaltningar samt elevens hem, följer vi ständigt upp elevens progression och låter hemkommunen få insyn i vår verksamhet. Allt för att vi ska kunna forma vår utbildning så att den bidrar till elevens harmoniska utveckling. Vår förhoppning är att eleven en dag ska kunna återgå till sin bas-skola eller ha behörighet att söka sig vidare till gymnasiala utbildningar, med stärkt självkänsla, självförtroende och verktyg att hantera sin vardag för att känna delaktighet och medansvar inför de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle^.

‍